...

Känslan att äntligen få lägga sig i sängen. Vilken gårdag. Drack vin med mina fina klasskamrater. Firade Linnea som fyllde år igår. Dansade 2 minuter. Sprang in i min finaste vän i Gävle. Gick runt med honom i Gävle. Han lånade ut sin kofta. Vi käkade hamburgare med bara ketchup på. Fick vakna upp i hans lägenhet. Lukten, hans lukt. Den sätter sig i allt. Att han lånar ut en tshirt till mig gör mig till den lyckligaste tjejen. Att få en hejdå-kram och ett "Vi hörs sen." Det är någonting med hans sätt att säga det på som får mig att förstå att vi inte hörs sen. Men det är också någonting med honom som gör att jag inte kan sluta tänka på honom. Hans blonda lockiga hår, hans bleka hy, hans leende, hans små händer men framförallt hans lukt. Och hans sätt att prata. När han säger till mig: "Annika, vi är ju rätt lika varandra." En sak som gör att jag aldrig kommer släppa honom är för att han är grym på att hångla.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0