Mardrömmar.
Drömmer ofta det när jag sover själv.
Nu ligger han här bredvid.
Tack o lov för det.
Kramade om honom.
Kändes genast mycket bättre men har fortfarande en klump i magen.
Varför?

Första natten jag sover hemma.
Själv.
Utan honom.
Min prins.
Min andra halva.

Hjälpte ett äldre par idag i butiken.
Dom skulle ha vantar till deras barnbarn som snart skulle fylla fem år.
"Helst lila farmor!" Hade hon sagt.
Vi hade tyvärr inga lila i hennes storlek.
"Tack så mycket för hjälpen ändå" sa paret, tog varandra i handen och gick ut.
Det kallar jag kärlek.

Helt sjukt vad livet går upp och ner.
Hela tiden.
Hade världens bästa dag igår.
Idag hade jag min värsta.
Imorgon kommer bli värre.
Orkar inte mer.
Kan någon snälla berätta varför jag är kvar här?

Min fantastiska familj.
Mina underbara tjejer.
Min finaste pojkvän.
All kärlek till er!
Tack för att ni finns.

Han ringde mig nyss.
Vi pratade i mindre än en minut.
När vi la på insåg jag vilken underbar kille jag träffat.
Och jag förtjänar det.
Jag förtjänar att vara glad.
Jag förtjänar att få vara med honom.
Han är underbar.
Jag hoppas att alla tjejer där ute hittar någon som honom, och om inte får ni gärna låna honom någon timme.

En helt underbar nyårsafton.
Firade.
Skålade.
Och pussades med mina fina vänner.
Hade den bästa nyårsafton någonsin.
Aldrig varit gladare.
Och gladare blev jag när jag fick komma hem och krypa ner bredvid min prins.
Vi gav varandra en för sen nyårspuss/godnattpuss innan vi båda somnade.
Nu.
Han ligger här bredvid mig i sängen och sover.
Jag lyssnar på hans andetag.
Kramar om honom och tänker.
Gud vad jag älskar honom.
Det här året kommer bli vårt år.