Du kommer nog aldrig mer vara min vän.

Pappa knackar på dörren till mitt rum: Har du nå lösa pengar? Jag skulle behöva 100 kr till golfen.
Jag gav honom pengar så säger han: Ja men kom ihåg att jag lånade pengar av dig så får du sen.
Min första tanke var: älskade pappa, så mycket som du gjort för mig.
Du betyder så mycket för mig som jag aldrig kan beskriva med ord.

I need you to need me.

Det var fredag, det var kallt där ute
På trottoaren blänkte isen
Där gick han som vann min älskade, med nån annan tätt bredvid sig
Jag vet inte var allt gick fel, för jag har gjort så mycket dumt
Att jag inte ens har en själ, att hålla armarna runt

Efter att ha legat i sängen hela dagen.
Då menar jag verkligen hela dagen.
Från igår 22.30-17.00 idag.
Deprimerad.
Trött.
Åker till bästis och äter makaroner och köttbullar.
Något som får mig på bättre humör iallafall.

När man inser att man inte träffat en av sina bästa vänner på snart ett år!!
Ringde honom igår.
Vi pratade länge.
Snart kommer vi ses igen.
Då ska vi ta ikapp allt som hänt!

Att jag för sju månader sedan trodde att han var allt jag behövde för att bli lycklig.
Det blev jag.
För stunden.
Den sista kvällen vi hade tillsammans upprepar jag i mitt huvud.
Alldeles för många gånger.
Vad gjorde jag för fel?
Jag gjorde inge fel.
Han älskade mig.
Men tydligen inte tillräckligt.

Vi skrattar.
Trodde jag någonsin att jag skulle hitta någon att skratta med igen?
Förmodligen inte.
Men det har jag.
Vi kollar på varandra och skrattar.
Vilken underbar dag.

Jag är din om du vill ha en idiot.
Lägg din hand i min.

Han frågade om jag ville ha frukost.
Jag kände mig mer mätt av att ligga kvar i sängen och kolla på honom.