26 januari.
Vill bara skrika ut över hela Stensätra.
Är bra sånt jäkla bra humör.
Ni mina damer och herrar.
Nu ska det firas.
Fick lön för någon dag sen.
Trodde att jag inte skulle få så jättemycket.
Men när jag tänker efter så slet jag på rätt bra & äntligen får man sin belöning.
Vill bara boka resa nu, nu nu nun NU!
Jag vill bara åka iväg med mina tjejer NU!
Kollar ut och ser att det fortfarande är snö kvar på marken.
Har äntligen någonting att leva för.
Ska lägga undan pengarna tills vi bokat och betalat.
Känner mig som en rik tjej för tillfället.
Pengar gör ingen glad, man måste spendera dom på bästa sätt för att bli glad!
24 januari.
Kom hem runt fyra idag från skolan.
Satte igång och pluggade på en gång.
Har fått mycket gjort på dom här tre timmarna.
Frågan är ju bara?
Vad ska jag göra med all den tid jag sparat?
I vanliga fall brukar jag kommma hem vid den här tiden.
Jag tror helt enkelt att jag får ägna lite tid åt mig själv.
Ett varmt bad, (vill skriva bok här men har så svårt att läsa böcker som bara är fantasier, finns ingen mening att läsa om någon tjej som lever ett dröm liv i Hollywood, hon finns ju ändå inte!) musik och lite tända ljus.
Imorgon är det min underbaraste mammas födelsedag.
(Om hon läser det här nu så får hon skylla sig själv) Jag hade tänkt köp med mig tårta eller någonting hem från skolan imorgon.
Det gäller att ge och få mina vänner.
Jag fyller ju somsagt snart också år.
53 dagar, 52? Någonting sånt är det kvar.
Gud vad jag längtar.
18 januari.
Idag på bussen hem till Stensätra slog det mig att vad är det för liten håla vi bor i egentligen?
Framför mig på bussen satt en kvinna i 50 års åldern och inte vet jag om jag är helt blind, men det såg ut som att hon gjorde sina egna cigaretter.
Tjejen bakom mig tog upp en spaffad cigg och stoppade i munnen tre minuter innan hon klev av bussen.
Här i Sandviken handlar det om att hänga på Jernvallen på helgerna så att man får träsmak i arslet.
Om att spela fotboll, innebandy eller bandy för det är vad Sandvikens kommun satsar på.
Här bygger dom en stor arena som dom inte har råd att göra någonting med, medans skolor stängs ner.
Här är det meningen att man ska börja jobba på Sandvik efter studenten och på helgerna ska man kolla på bandy.
Mitt i alla dessa tankar var det dags för mig att kliva av.
Gå den lilla biten hem till den lilla villan i Stensätra.
Ska självklart inte klaga på denna "stad" då jag själv springer runt i converse och hänger på Jernvallen på helgerna.
Tar med mig matlådan hem igen(läs: smyger in med den i kylen igen eller kastar den) efter en dag på Intersport då jag insåg att det finns ingenting roligt att spendera pengarna på här så varför inte lägga det med en god måltid från Sibylla?
När ska någonting nytt hända?
Tur att jag har ett skönt gäng tjejer som jag delar detta liv med.
Ett skönt gäng tjejer som ställer upp för mig när jag deppar som mest.
Dessa tjejer är guldvärda.
Skulle inte byta ut dom, inte ens om jag fick 5 miljoner.
Eller jo, eller nej.
Inte ens då.
Har en underbar familj som älskar att jag inte gör någonting här hemma.
Som älskar när jag skiter i om det ligger en resväska som tar upp hela mitt rum med kläder.
Som älskar när jag strosar runt i pyjamas hela dagarna och inte bryr mig om att jag luktar svett.
17 januari.
Fast.
Okej.
Hade inget val.
Lära hämta ut paket.
Fick gå från ICA.
Tyckte själv att jag var jätteduktig då jag inte har ansträngt mig speciellt mycket det senaste halvåret.
För att inte tala om dom senaste 14 dagarna jag har spenderat i Thailand.
Där man köpte donuts från solstolen.
Där man åkte tuk tuk i 15 minuter istället för att gå hem som tog 5 minuter.
Där man kunde dricka så mycket Coca-Cola så man hade råd med.
Där man skämde bort sig själv med massage varannan dag.
Där man kände hur solen stekte på ens bleka kropp.
Där man slapp få tanken "Hmm, vad ska jag äta idag i skolan..? Fil eller sallad?"
Där man kunde strosa runt i minishorts och ett par sköna sandaler.
Ja, ni förstår.
14 riktigt lata dagar som jag har njutit av fullt ut.
Vill bara tillbaka.
Ville bara stanna ett litet tag till.
Nu är jag tillbaka till vardagen igen.
Orkar inte.
Har så mycket som jag måste ta tag i.
Så mycket jag vill göra.
Så lite tid.
Längtar redan till nästa resa.
...
Ny dag.
Ny baksmälla.
Nytt år.
Vilket år det kommer att bli.
Studenten.
Hur vet hur detta år kommer sluta.
Om jag ens är kvar i Sandviken.
Om jag ens är kvar i Sverige.
Jag vill ju så mycket med mitt liv.
Vet inte vart jag ska börja.
Jag vill bara spara pengar och resa.
Njuta av livet.
Ta med mig ett gäng fina vänner och upptäcka världen.
Det finns så mycket där ute som jag vill se.
Nu är det inte långt kvar.
