Att vakna upp.
Utan brudarna.
Inge baksmälla.
Inte kunna kolla igenom gårdagens bilder och garva.
Att inte kunna säga:
Men vi är ju på semester, vem fan bryr sig?
Att inte kunna dra på sig bikini och lägga sig vid poolen och sova.
Att inte ha sina sex bästa vänner vid sin sida dygnet runt.
Det är deprimerande.
Jag mår psykiskt dåligt.
Jag vill ha allt det där igen.
Stå på bardisken och bli svettig.
Dricka massor med shots så man spyr.
Träffa sjukt snygga killar.
Jaa, allt.
Livet i Sandviken är deprimerande.
Jag vill inte ha sommarlov.
Jag vill inte gå i skolan.
Jag vill tillbaka till Alanya.
Och föralltid vara 18 år med mina fina vänner.