Hur ska man kunna glädjas åt något när man själv inte ser någonting positivt? Att ha för höga mål på sig själv är väl bra. Att sedan misslyckas. Gråta. Och ta nya tag. Men under tiden måste man få vara negativ. Jag skulle bara vilja ligga inne under täcket. Men jag inser att det hjälper inte. Jag ska klara det. Inte imorgon. Inte i övermorgon. Men i framtiden. Någon gång ska jag klara det. Någon gång kommer jag klara det.