Älskade dag. Underbara dag. Möter upp tjejerna om ett tag. Vin, pizza och 50cent. Kan inte annat än älska livet.

Att drömma om en person två gånger på en vecka. Jag gjorde honom besviken. Han var den sista jag ville göra besviken. Vi hade ju så roligt. Han och jag. Jag antar att det aldrig kommer bli som förut.

Ibland kan jag bli så arg på mig själv. Igår hände det som inte fick hända. 1600 bilder, 46 filmer, 56 kontakter, nej men inte vet jag, men ungefär. Allt från min mobil. Borta. Men så funderade jag ett tag medan jag stod i duschen och grät. Kanske ville Gud så gärna se mina galna filmer och alla fula bilder. Kanske var det ett tecken på att jag ska börja ett nytt liv. Nej så var det fan inte. Det var bara ett misslyckat försök av mig att uppdatera telefonen och det gick inte att kopiera över hela mitt liv.

Vad betyder drömmar egentligen? Inatt drömde jag världens finaste dröm. Önskar att den var sann. Det är så jobbig. Han var ju världens finaste kille i mina ögon. Hur kom det sig att en dag slutade vi prata helt? Han blev ju orolig när jag inte hörde av mig på två dagar förut. Vad gjorde jag för fel?

Fast så sitter man i bilen med sin fina underbara vän och inser. Vad spelar det för roll? En dröm är en dröm. Vi pratar inte längre. Så är det bara.

När man sitter med en fin vän och dricker vin. När man går ut och köper goda drinkar. När man vaknar upp skedandes med en fin kille i en helt underbar säng. Då inser man vilket underbar liv man har!

Som när man springer in i sin gamla kärlek. Man blir nervös. Kollar bort. Går förbi. Mina knän är fortfarande skakiga. Jag lär flytta härifrån snart.

Hade jag varit hon. Då hade jag slagit ihjäl mig själv. Nu är jag, jag. Och hon är hon. Det kanske är bäst. Jag har redan varit hon. Som blivit sårad. Det var sjukt jobbigt. Men hans kommentar:"Du känner henne inte." Den gjorde mig på ett konstigt sätt mycket lugnare. Det är sant. Jag känner henne inte. Jag känner inte honom heller. Jag vet inte ens vad han heter.

Underbar middag med mina finaste vänner igår. Det är så man blir tårögd. Så fina är dom. Så underbara är de. I helgen är det tänkt att jag ska gå på hockey. Vad har man för kläder på sig? Är det kallt? Dela med er av allt ni vet om hockey, tack! Sen ska jag hinna med en vända på Lobby också!

När man inte ens ser fram emot helgen. Vad är då meningen med livet?

Som att springa in i en person som jag en gång älskat, litat och varit med. Hjärtat stannar för en stund. Man blir nervös. Men sen går man förbi, ler och allt är bra.

Du är nog den jag borde vara hos.

Ibland ångrar jag att jag valde den linjen jag valde. Men för det mesta så älskar jag valet jag gjorde. Jag följde min egen känslan. Jag har skaffat mig ett bra jobb med hjälp av skolan. Utan skolan hade jag varit som vilken student som möjligt. Jag hade suttit där och försökt klarat mig på 1050 kronor i månaden som hade räckt max 1 helg för mig idag. Jag älskar mitt jobb och mina underbara arbetskamrater!

Att göra av med 600 kronor på Lobby. Det gör mig ingenting. Det är ju inte "så" mycket egentligen. Men att slösa 7 kronor på fusk till Alfapet. Det är inte ens roligt att spela när man fuskar. Det är ju det som är grejen med Alfapet. Att få sitta och fundera ett bra tag tills man kommer på ett bra ord.

Rödvin, dans och ett gäng härliga människor. Så började min underbara kväll. Den slutade med ett uppvaknande på badrumsgolvet. Men vad gör det att man har lite ont i ryggen idag? Jag hade ju i alla fall roligt.

Att vakna upp bredvid en person som är världens finaste. Att inte ha hört från honom på flera veckor, månader. Och ändå vet vi vart vi har varandra. Som att varje gång vi ses så hånglar vi. Och kramas. Och pratar om att vi ska bli ihop för vi dras ju till varandra när vi ses. Fast så vaknar vi upp. Kollar på varandra. Skrattar. Vad fan hände igår?