...

Att vakna upp bredvid en person som är världens finaste. Att inte ha hört från honom på flera veckor, månader. Och ändå vet vi vart vi har varandra. Som att varje gång vi ses så hånglar vi. Och kramas. Och pratar om att vi ska bli ihop för vi dras ju till varandra när vi ses. Fast så vaknar vi upp. Kollar på varandra. Skrattar. Vad fan hände igår?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0