Man vet att man har gått vidare.

Vuxit ifrån.

Mognat.

Och släppt taget när man får höra saker hela tiden och kommer på sig själv att man inte bryr sig längre.

Not even little.

Not even at all.

Så till dig som sitter med ett krossat hjärta på grund av "mannen i ditt liv".

Han är inte mannen i ditt liv för mannen i ditt liv gör inte så mot dig.

Det kommer att komma till en punkt då du slutar bry dig.

När du ser honom på stan.

Ger honom en kram.

Och sedan springer vidare mot en vän som står och väntar.

Då du till och med glömmer bort att berätta för din bästis att du sprang in i honom för det är inte en big deal längre.

Det är en no deal.

Ibland önskar jag att jag kunde berätta det för varenda krossad människa.

Mest eftersom jag själv är så jävla fascinerad över allt det här själv.

Det går!!!