...

Det är någonting med hans små händer.
Hans torra läppar.
Hans långa hår.
Hans sätt att väcka mig mitt i natten.
Han kunde inte sova.
Vi var uppe länge.
Jag blev irriterad på att han snarkade högt på morgonen.
Men jag ville aldrig åka därifrån.
Jag är kvar i något jag lämnat för länge sen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0