Jag får lite smått panik.
Jag kommer aldrig mer gå i skolan.
Jag ska vara vuxen nu.
Veta vad jag vill.
Skriva in mig på Arbetsförmedlingen.
Jag vet nog vad jag vill.
Kanske.
Det är svårt att veta.
Men jag vill upptäcka världen.
Innan det är för sent.
Men jag antar att man är för märkvärdig som student nu för tiden.
Man vill ut och resa.
Gifta sig rikt.
Ha en stooor garderob med gärna över 100 par skor i.
Man vill inte gå på Ica och springa in i sin blivande sambo som man sedan köper hund och skaffar barn med.
Jag vill iallafall inte det.
Jag vill så mycket mer.
Det finns så mycket jag gått miste om de här 19 åren i Sandviken.
Vart jag tar vägen efter sommaren återstår att se.
Men förhoppningsvis är det INTE i samma stad.
Samma land.
Eller samma kontinent som många utav er.
Livet är för kort.
Tack och godnatt.