Det kommer aldrig bli som förut.
Det vet vi.
Båda två.
Vi kramade om varandra.
Länge.
"Ha det bra" fick jag ur mig.
Jag vågade inte kolla om han grät.
Vände mig om jag öppnade ytterdörren.
Med lätta steg gick jag därifrån.
Jag kommer sakna honom.
Varje dag.
Men det kommer aldrig bli som förut.