Jag saknar dig mindre och mindre.
Jag har glömt dig en vacker dag.

Min dag kunde inte börjat bättre.
Älskar mitt liv!!!!!!

När jag var ute och gick idag så kom jag och tänka på alla underbara människor man träffar när man är ute och reser.
På Peace&Love festivalen förra sommaren så träffade vi en massa trevligt folk.
Man kommer knappt ihåg hälften.
Och en sjuk sak som hände när vi sen samma sommar åkte till Cypern.
Vi hade precis varit inne på en nattklubb när vi bestämde oss för att gå vidare.
Vi går förbi ett gäng ungdomar i våran ålder.
Jag kollar länge.
Frågar Linnéa om hon inte kände igen en av killarna.
Nja svarade hon först.
Jag visste inte vad han hette eller vart jag hade sett honom, hade jag ens träffat honom förut?
Jag gick iallafall fram till honom och sa hej.
Han hoppar av glädje och skriker: Aaaaah! Annika!!!!!!
Jag visste fortfarande inte vad han heter.
Jag frågade medan han fortfarande hoppar:
Vart fan har jag träffat dig någonstans??
Peace&Love ju för fan!!!! Vi festade ju med er flera kvällar!
Haha vad världen är liten.

Usch.
Drömmer ofta mardrömmar när jag sover själv.
Hur ska jag klara mig i framtiden?
Vill inte ens tänka på det.

Det är skrämmande hur allt tog slut.
Så fort.
En mening.
Allt förändrades.
Och nu inser jag hur svårt det är att bygga upp allt igen.
Orden ekar i mitt huvud.
Fortfarande.
Kommer jag någonsin kunna kolla på honom på samma sätt som jag gjorde då?

Det kommer aldrig bli som förut.
Det vet vi.
Båda två.
Vi kramade om varandra.
Länge.
"Ha det bra" fick jag ur mig.
Jag vågade inte kolla om han grät.
Vände mig om jag öppnade ytterdörren.
Med lätta steg gick jag därifrån.
Jag kommer sakna honom.
Varje dag.
Men det kommer aldrig bli som förut.

Jag saknar dig mindre och mindre.
Jag har glömt dig en vacker dag.

Mina sidvisningar på bloggen har ökat med 200% dom två senaste dagarna.
Jag tänker inte låtsas som att allt är bra.
Han förtjänar att få läsa att han sårade mig.
Personen som jag trodde älskade mig, sårade mig.
Skulle hellre få 10 knivar stuckna i magen än att få känna den känslan igen.

Jag kan inte bestämma vad som är värst.
Att vara själv.
Eller att jag gick runt och trodde han älskade mig.

Jag brukar alltid svettas.
Tycka det är jobbigt ibland när det blir trångt.
Knuffa på honom för att få plats i sängen.
Inatt var det kallt.